mera kortison å smärta

Pratade med läkaren idag. Hon ordinerar 30 mg kortison nu några dagar, sen nedtrappning men inte avsluta på några veckor. Må det hjälpa! Sataniskt ont ikväll.

Läs min andra blogg, om du vill. Skriver några rader där med idag :)


Sov gott goa vänner - å ja, alla andra också ;)

0 kommentarer

Kortison & midjebälte

Började med kortison igår, får se om det funkar. Känns i af lite bättre idag, så hopp finnes! :)

Problemet med Tindra och hålla i kopplet är nu löst, med hjälp av en god granne som plockade fram ett midjebälte som hon använder när hon går på fjällturer. Perfekt. Då har jag händerna fria och som kronan på verket så avlastar jag dessutom min nacke, om Tindra drar till i kopplet! Heja för bra grannar! :)

Jag låg mest hela dagen igår, kollade på svt play. Finns massor med bra och givande dokumentärer där, himla spännande. Såg "korsfäst mig" (mycket bra), den förlorade symbolen (om Dan Browns bok, de tog reda på vad som är sant och inte - mycket intressant) och började kika om CIAs hemliga försök.

Känner mig gladare idag, tänkt vad mindre smärta kan göra va?! Man är glad för det lilla, när man upplever helvetesdagarna mellan varven. Skönt! Ska åka in på skolan och göra lite nytta nu. Sen kommer min älskling.. får se om han tar hojen, eller om det är för kallt så det blir bil. Spännande ;)





Hur grym är den inte? *visslar*
Det där blir nåt att gränsla det... ;)




Tjing!

1 kommentar

sorglig syn

I morse pallrade jag mig ut med Tindra, efter en särdeles sömnlös natt på grund av ännu mera smärta i mina händer. Det är senorna, ingen tvekan om det. Strålar till armbågarna nu när jag skriver, å ja, annars också. Åt helvete är det! *mycket pengar i svordomsboken*

En sorglig syn måste det ha varit. Jag drog kopplet runt magen för att avlasta händerna, när vi traskade iväg - jag och bananen. Det innebar att det blev rätt kort koppel för henne, så när det var dags att klubba (skita, kröka en mäla, bajsa - välj själv) så skulle jag släppa efter kopplet så hon kunde få lite privat - för när Tindra ska klubba så måste hon alltid gå LITE längre än kopplet räcker. Nu hann jag inte riktigt vara med så jag grep kopplet just som hon drog iväg, med följden att knuten på läderkopplet löpte genom min hand.. Det gjorde så fasansfullt ONT att jag började lipa. Så där står jag, ska ta upp klubbet med en klubbpåse med dödskallar på - lipandes medan det kommer folk som på väg till bussen.

Ja, det är tur att man har humor. Annars har man hängt i snaran för länge sen! Ska man behöva ha så här ONT?! =(

Jag saknar min kära så in i h-vete! Vill bara krypa in i hans famn och stortjuta lite, bli kramad och ompysslad tills jag kan le igen... för det vet jag att han kan få mig att göra.. det är det som är kärlek :)

Han är och köper en hoj nu, annars har han redan varit här. Tröttnat på HD (eller nej, men vill ha både det ena och det andra) och ska nu köpa min drömcykel - helt otroligt häftigt att vi har samma smak där i af ;) En grymt vacker Hayabusa av 2008 års modell - med allt extra. Smaskens det ;)

Tillbaka till soffan och alvedonburken.....

2 kommentarer