Björnungarna

Ingen har väl missat om pojken som åkte offpist och in i björnidet, väckte mamman som bet honom i benen innan hon stack iväg. Kvar blev hennes tre ungar. Efter att en massa idioter till jounalister sprungit i backen med kameror och tagit unika bilder och fått sina 5 minuter i rampljuset, förväntade man sig att mamman skulle komma tillbaka. Eh? Va? En vild björn går väl knappast till människor och där människor nyss har varit?

Då väntar man, väntar och väntar på att hon ska gå tillbaka. Nej, det gjorde hon inte.

Så man beslutade att skjuta dom tre ungarna.

Jag skäms över journalistkåren i det här landet, det är inte många som jag ens vill kalla journalister. Alliansbladet (aftonbladet) och den andra sladderblaskan blåste upp det som en attack först, honan hade attackerat ett stackars barn! Rovdjur, fy, döda döda döda! Man ville först skjuta honan, för hon var allmänfarlig.

Varför ens vända på debatten... eller föra en till vid sidan om..... ska en 12-åring åka offpist hur och var som helst? Är det bra och säkert? Är ungarna informerade om att det finns vissa risker som kommer med det? Både för barnen och för djur? Pojken har väl uttalat sig om att han kommer fortsätta att göra det, när han är nog frisk. Ja, sen har han i uttalat sig klokt också för att vara tolv år. Han tycker att det känns som hans fel och ville att man skulle ta hand om ungarna. Det var fint sagt...

Jag skäms över att vara människa för att människor ska ha alla rättigheter och djuren ska inte ha några.

Jag skäms över myndigheternas beslut att vänta tills det var för sent.

Stackars björnmamma och stackars ungar som fick dö ensamma och övergivna!!

Människor.... fy!


2 kommentarer

Det rullar på

...... i ett snabbt tempo, och tyvärr kan inte tankarna sluta spinna när jag försöker göra annat. Som att sova. Sover dåligt, sista natten en timme...! Går inte så länge till, om jag inte får sova.

Underligt nog gick det bra att träna idag, om man jämför med igår då det inte gick bra alls. Kanske är det sömnbristen som fungerar som ett amfetamin. Hög av trötthet. Körde i alla fall genom armar och axlar, med lite ökade vikter också. Skönt! Men inte så skönt för händerna. Fick laser i fredags, som tur är, och har en tid i veckan inbokad. Det är toppen! :)

Nej, plugg nu. Mannen jobbar övertid, bäst att jag gör det också ;)

KRAM på er, fina vänner.



0 kommentarer

Evergrey

ÄR kungar. Så enkelt är det.

Har lyssnat på dom sen 1999, varje skiva har lyssnats på hundratals gånger... och de blir bara bättre och bättre! Sett dom live två gånger, det var magi. Deras senaste skiva Glorius Collision är ett mästerverk. De har bytt en del medlemmar genom åren. Tom skriver fortfarande texterna.. vilket han gör med högsta betyg. Ett musikaliskt geni. Hans texter utvecklas för varje skiva. Jag låter mig beröras, förföras.. förundras över hans känsla..

Det här, mina vänner, det är musik när den är som bäst. Helt underbara Evergrey!






Wrong


I run to prevent the fall
To escape the wounds
The unanswered calls
Just put it all to sleep
Lay it all to rest
I need to rid the doubt
To believe again
To even breathe in the same way
But someone needs to show me how

I always thought that I would know
That when things were broken it would show
Somehow I though I always knew
The difference between the lie and truth
I always thought I’d live a little longer
To have a chance to grow a little stronger
But maybe I was wrong

I ran but I did still fall
I can't prevent the wounds
I'm sore and my suffering's greater
How I wish for sleep so that I could rest
And I run from the obvious
Been so devious cause I thought that I was free
Thought that I was free and

I always thought that I would know
That when things were broken it would show
Somehow I thought I always knew
The difference between the lie and truth
I always thought I’d live a little longer
To have a chance to grow a little stronger
But maybe I was wrong

Somehow I thought I'd always know
If you were hurting it would show
We are broken and I'm left alone...
Then I was wrong
Maybe I was wrong
I always thought I'd live a little longer
To grow a little stronger
I always thought that I would know
That when things were broken it would show
Somehow I though I always knew
The difference between the lie and truth

I always thought I’d live a little longer
To have a chance to grow a little stronger
But maybe I was wrong
1 kommentar