Vecka 37
Så var julen i princip avklarad för i år. Vi har haft det lugnt och skönt. På julafton ordnade vi med mat hemma hos oss, Magnus mamma och min bror kom hit.
Igår var vi hem till svärmor, tillsammans med Magnus syster och hennes familj.
Igår gick jag in i vecka 37, så nu är det inte länge kvar! :) På fredag ska vi på specialist mödravården, då får vi veta datum för snittet antar jag. Så spännande! Kanske är det därför sista besöket hos barnmorskan i morgon? Då ska vi dit och lyssna på hjärtljud och mäta magen :-
Längtar att få träffa bebisen, samtidigt som jag är lite nervös också. Ska vi klara detta? Vilken omställning blir det (gigantisk så klart)? Tänk om vi inte blir bra föräldrar?! Det är alla möjliga tankar, och självklart vet jag FÖRNUFTSMÄSSIGT att det är helt normalt att tänka så, annars vore det också konstigt? Men ändå.
Sen blir det skönt att få tillbaka min egen kropp igen, äta vad jag vill, ta mediciner, kunna röra mig lättare och så småningom börja träna igen. Slippa den förlamande tröttheten (fast den byts kanske ut mot en ny, förlamande trötthet pga sömnlösa nätter) :)
Men mest av allt... Nu vill jag se vem som gömt sig i min mage i nio månader! Hur ser den ut? Är det som jag tror en kille? Hur är hen som person? :)
Kram!
