Semester och vad har hänt egentligen?

Jag förstår inte riktigt var sista året har tagit vägen, eller ja - med facit i hand och närmare eftertanke.
 
Vilket JÄVLA år det har varit!?!
 
Förra sommaren blev det ingen semester, istället blev jag utmattad lagom till midsommar. Det var en hysterisk midsommar på många vis. Istället för att vara i stugan och njuta (eller ja, hur mycket det nu går att njuta av en jämtländsk midsommar, då det vanligen håller sig under tio grader?) av ledighet så var vi hemma i stan och jag var hårt ansatt av diverse symptom som kom med utmattningen. Jag var mig inte alls lik, jag som normalt ser mig som en relativt sansad person hade ingen riktig kontroll över mig själv och mina känslor. Exempelvis fick jag för mig att vi hade fått in vägglöss i huset. Jag handlar mycket på loppis, men är extremt noga med att frysa allt som inte går att tvätta i 60 grader, minst tre dygn. Även böcker, spel och likande. Sånt som inte går att frysa eller tvätta köper jag inte, om jag inte är helt säker på att det är fritt från vägglöss. Som du säkert redan förstått; Jag ÄR rätt för vägglöss och ohyra.
 
Hur som helst. Hugo fick åtta - nio bett på magen som såg ut som myggbett men satt så underligt för att vara det. Jag inspekterade, och började googla. Google, en utmattad hjärnas värsta fiende. Efteråt var jag övertygad om att det VAR vägglöss. Först deltog min make i jakten på dessa små monster, vi letade  genom alla sängar, minsta skrymsle och vrå nagelfors för ficklampa. Nej, inga löss. Men jag gav mig inte, när Magnus förklarade att vi HAR inga vägglöss, så blev jag riktigt förbannad och menade PÅ ALLVAR att vi skulle slita bort listerna i Hugos rum för att leta. Jag tejpade sängbenen med dubbelhäftande tejp, och satt vaken på nätterna för att hålla koll - med ficklampa rusade jag in i Hugos rum för att det skulle ta vägglössen på barn gärning. Ja, du hör. Helt hysterisk! Jag hade panikångestattacker och mådde verkligen, verkligen helt sjukt dåligt. Ont i hjärtat, fick åka in på akuten vid ett par tillfällen för jag trodde att jag drabbats av hjärtinfarkt.
 
Under hösten lyckades jag repa mig, och när vi var till Kroatien i september mådde jag BRA. Det var en enormt fin resa. oktober, november och december flöt på bra och jag återhämtade mig från utmattningen. Sen kom januari, och med den kom operationen som gick åt helvete. Den i munnen, ja du vet - jag har skrivit om det tidigare. Disken i käkleden for ur läge och det har jag lidit hela vintern. Hur det kommer att bli och vara i framtiden har jag ingen aning om, men besvären har kommit och gått mer eller mindre sen dess. Jag har fortfarande inte fått någon hjälpt för detta, då det visat sig att vi inte har någon bettfysiolog i Östersund och sjukhuset har strulat mer än lovligt med remisser till Umeå. Sista två veckorna har det varit riktigt bra (peppar peppar) så jag hoppas och ber till Gud att det ska få fortsätta vara så här! Helt underbart att kunna äta normalt (eller ja, törs inte äta hårda eller sega saker, som segt underbart bröd till exempel..) och slippa denna eländiga huvudvärk som kommer när disken ligger snett och trycker underkäken i sidled. Usch! Nä, må det få vara bra nu.
 
Denna sommar vill jag NJUTA av ledighet, familjen och värme (helst). Små utflykter och sommar på landet... som jag längtar! Tid för läsning, kanske blogga lite mer, laga god mat... bara få vara! Visst låter det skönt? ;)
 
Ha en fin midsommar! :-)