117

Idag fyller vi 117, jag och pappa.

Att fylla år samma dag var förenat med dubbel glädje, interna skämt om våra åldrar - och varje år påminde han mig om att jag var hans bästa födelsedagspresent... då jag kom ut en månad för tidigt, vrålande och skitliten för att dela dagen med honom.

Jag tänder ett ljus, med saknad och tacksamhet.
Inte bara för att ni gav mig liv, utan för att ni gav mig vett att ta vara på det.
Varje minut.
Varje sekund.
Även i motgångar, kanske är det som pappa sa - vi slåss hårdast då, vi lejon som aldrig ger oss.
Tack för att ni två lärde mig allt om kärlek, solidaritet och medmänsklighet... aldrig somna osams..... och att aldrig, aldrig hålla käften! 

De livsråden tar jag med mig, varje dag. 
Jag för dem vidare till min son, som ska få höra allt om er - om vilka kämpar ni var.
Inte perfekta, nej - men utan tvekan de bästa föräldrar jag har kunnat önska. 
Så fina, så humoristiska och varma människor. 

Grattis pappa.. hälsa mamma och tacka henne för min födelsedag <3

 
 
 
0 kommentarer