Landar
Jag gör det mer och mer, landar. I mig själv.
Det har varit så många motstridiga känslor och tankar.
Ni vet, när man är å ena sidan... men å andra sidan.... till slut sitter man fast i ett trässligt nät av tankar som bara leder en runt runt.. man kommer inte fram till något alls.
Det tomma hålet inom mig har fyllts med en massa strunt, som jag borde sett att det är pasé för länge sedan. Ju tommare det blivit desto mer skit har jag stoppat in där - och för stunden kanske det funkat. För så länge ekorrhjulet snurrar snabbt så länge behöver man inte tänka. Det är praktiskt. Men inte så produktivt.
Plötsligt en dag står allt bara helt klart; Vad har jag pysslat med?! HUR har jag tänkt?
Nu är det dags att ta tag i rodret och välja, kanske väljer jag samma - men jag väljer medvetet.
Nu tar jag mina egna beslut, och det är.... befriande och underbart att inse att jag faktiskt KAN och VILL göra det!
Säger som Fylking; ÄNTLIGEN! ;)