Overkligheten

Jag har nog inte riktigt förstått att hon är borta. Älskade Tindra! Du saknas mig! En vecka sen du somnade in nu. 
 
Det är som att jag lever i en overklighet. Sorg, smärta, saknad, tomhet, ångest, tankar och rädsla blir en enda smet inom mig. Det känns som att du bara är tillfälligt borta, som att du åkt till Ålåsen med Mats några dagar. Snart ligger du där i din biabädd igen, snart kommer jag att få höra dina tassar klappra lite över golvet. Snart sitter du där och tigger en macka efter kvällsfikat. Eller snarare; Snart KRÄVER du en macka. Älskade egensinniga, självbestämmande, snälla, underbara humoristiska hund! När som helst kommer du och vill bli klappad, sitta intill mig när jag sitter på uteplatsen. Men mitt snart kommer aldrig någonsin att inträffa… Och det sliter hjärtat ur min kropp att behöva inse det! FAN!
 
Du har varit hos mig i 13 år nästan. Sen du var en liten valp på åtta veckor. En liten, varm och söt pälsboll. Älskade vän, vackra vackra Tindra! Det gör så ont. Så jävla ont.. Över 4300 gånger av jag viskat ”sov gott gumman, matte älskar dig” och smekt dig över ditt lena huvud och öron. Lika många gånger har jag sagt god morgon hjärtat. Nu säger jag det varje kväll till en bild av dig.. Utan att känna din varma kropp. Du saknas mig så det känns ibland som att jag ska bli galen. Tappat karta, kompass och riktning. 
 
Pratar gamla minnen. Tänker att jag har ju förlorat så många nära och kära, mor och far.. Människor. Djur. Att jag borde vara härdad? Borde veta att det går ju över.. Visst vet jag det. Men det spelar ingen som helst roll.. Varken att jag säger det till mig själv eller när andra påminner mig om att det går över. Att hon har det bra där hon är nu. Inget av det hjälper. Jag vet ju. Jag vet allt det där. Det gör lika ont ändå. Låt mig vara ledsen. Sorg måste få ha sin tid. Jag säger det nog lika mycket till mig själv som till nån annan.. Önskar att det fanns nån smidig genväg, att slippa känna alla dessa jobbiga känslor. Men jag vet, ingen kommer undan saknaden när man älskat Den man förlorat.
 
Du var så älskad Tindra. En hund som berört så många genom åren, tack vare ditt egensinne. 
 
 
Alltid älskad – aldrig glömd <3