Onsdag 10 feb
Hej dagboken!
Idag har jag, hör och häpna, varit ute bland folk i människobyn!
Tog mig ner till Waynes och drack en utomordentligt god kokoslatte tillsammans med Sonya. Det var supermysigt och trevligt. Vi satt i två timmar, ändå kändes det som om vi pratat en kvart. Tiden gick så fort! Det är länge sen vi träffades, och det var länge sen jag träffade någon överhuvudtaget. Det var försöka gången på ett halvår som jag var ens ut och fikade på stan, eller kanske längre.
Tog mig ner till Waynes och drack en utomordentligt god kokoslatte tillsammans med Sonya. Det var supermysigt och trevligt. Vi satt i två timmar, ändå kändes det som om vi pratat en kvart. Tiden gick så fort! Det är länge sen vi träffades, och det var länge sen jag träffade någon överhuvudtaget. Det var försöka gången på ett halvår som jag var ens ut och fikade på stan, eller kanske längre.
Man är utsvulten på socialt nu, efter ett år i denna satans pandemi.
Det är nog bra precis ett år sen nu snart, som jag packade ihop mina saker och började jobba hemma. Det känns nästan lite främmande att komma in på jobbet, kontoret känns inte som vanligt längre. Skum känsla. Jag saknar vardagen, även om jag inte skulle vilja tillbaka som förut. Fortsätter gärna vara flexibel, kanske jobba inne ett par dagar i veckan och hålla de fysiska mötena där, men sen göra planeringar och sånt hemma. Det ultimata. Spar miljö, pengar och tid.
Annars har det inte hänt så mycket, men det tog på krafterna. Har ont i ryggslutet efter min skidtur i måndags också, det gör sitt till. Men jag är överlag ganska trött och sliten nu, det finns ingen energi till mycket. PMS nu också, börjar i alla fall att komma igång. Livet på en pinne med andra ord ;)
Ajja, nog klagat nu!
Jag kanske har berättat att jag har börjat skrivkurs två nu, skriv varje vecka. Det är samma lärare, Sofie. Gillar hennes upplägg. Nu ska jag bara få fingrarna ur och skriva också! Men dagboken är i alla fall något. En början, god som någon.
Jag kanske har berättat att jag har börjat skrivkurs två nu, skriv varje vecka. Det är samma lärare, Sofie. Gillar hennes upplägg. Nu ska jag bara få fingrarna ur och skriva också! Men dagboken är i alla fall något. En början, god som någon.
Fridens!
/Anna